Boendestöd - erfarenhetsbaserad praktik och kunskap

Boendestöd i ordinärt boende är en av de mest omfattande kommunala insatserna riktade till personer med psykiska problem. Den berör tusentals människor i Sverige, men det finns ett behov av mer kunskap om insatsens innehåll och vilka kunskaper som utvecklats om den av brukare och boendestödjare.

Denna rapport redovisar en studie om de erfarenheter som brukare och boendestödjare har av boendestöd. Studien genomfördes på uppdrag av tre kommuner i nordöstra Stockholm som önskade djupare kunskaper om boendestödet som hjälpande insats.

Rapporten inleds med en bakgrund om hur boendestödet har vuxit fram inom socialtjänsten, om boendestödsinsatsen och dess organisation.

Den empiriska delen av rapporten består av två delstudier. Den första var en kartläggning över boendestödets omfattning och organisation i de tre kommunerna, baserad på data från strukturerade intervjuer med representanter från både beställaroch utförarsidan. En kommun erbjöd insatsen inom verksamheter drivna i kommunal regi, en kommun genom en privat verksamhet som anlitades genom entreprenad enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) och en kommun tillämpade Lagen om valfrihet (LOV), genom att erbjuda boendestöd såväl genom en verksamhet i kommunal regi som genom olika privata leverantörer. Bilden av boendestödsverksamheterna visade att det fanns både likheter och skillnader mellan de olika kommunerna och verksamheterna.

Den andra delstudien, som utgör huvuddelen i rapporten, var en kvalitativ studie där 18 brukare och 13 boendestödjare intervjuades om hjälpande boendestöd; om vad i stödet som varit till hjälp och på vilket sätt det varit till hjälp.

Resultaten visade att boendestödet förenar båda praktiska och psykosociala moment, där flexibilitet är en central aspekt. Insatsen bygger på att det finns en positiv relation mellan brukaren och boendestödjaren, något som tar tid att utvecklas. Boendestödet kan få betydande effekter för brukaren utöver att klara vardagen, till exempel kring personens autonomi, relationer till familj och vänner, självbild, psykiska mående och deltagande i samhället. Dessa aspekter bör få konsekvenser för kommunernas hantering av insatsen inom till exempel planering och kvalitetsuppföljning.

Av Amanda Ljungberg, David Matscheck och Alain Topor

FoU Nordost, 2017

Ladda ner

Publicerad 2017-03-10

Webbansvarig: Märit Malmberg Nord