Öppna jämförelser i socialtjänsten - varför, hur och till vilken nytta?

 

Ny rapport från FoU-Nordväst

Öppna jämförelser är en form av datainsamling baserad på indikatorer där Socialstyrelsen samlar in data från kommunala och landstingskommunala verksamheter och resultaten görs allmänt tillgängliga. Genom att jämföra sig med andra kommuner ska man kunna få syn på vad som verkar fungera bra (benchmarking) och kanske förbättra sin egen verksamhet.

Enligt Socialstyrelsens och SKL:s webbsidor ska Öppna jämförelser kunna medverka till demokrati genom att förstärka medborgarinflytandet, mäta kvalitet, bidra till verksamhetsutveckling och utgöra underlag för en evidensbaserad praktik inom socialtjänstområdet. Dessa fyra punkter kallas i texten för nationella målsättningar.

Under 2015 påbörjade åtta kommuner i nordvästra Stockholms län på uppdrag av socialcheferna ett kommunövergripande samarbete kring Öppna jämförelser. FoU-Nordväst fick i uppdrag att samordna arbetet. Arbetsmodellen för detta bygger på gemensam tolkning av hur indikatorfrågorna ska fyllas i, sammanställning av svaren för berörda kommuner och en gemensam diskussion om utvecklingsmål grundade i resultaten. Modellen grundas på erfarenheter från den regionala utvecklingsenheten FoUrum i Jönköpings län och på SKL:s Handbok för Öppna jämförelser. Arbetsrapporter och annat arbetsmaterial går att ladda ner från FoU-Nordvästs websidor (www.fou-nordvast.se).

Då detta är ett nytt sätt att arbeta med ett kommungemensamt utvecklingsarbete har arbetet även följts av en forskare under ett års tid och resultatet redovisas i denna rapport. Tre frågor ställs i rapporten:
 Hur ser de professionella på Öppna jämförelser och vilken roll anser de att Öppna jämförelser spelar i kommunernas utvecklingsarbete?
 Hur ser de professionella på möjligheterna att omsätta Öppna jämförelser till konkreta resultat i den egna förvaltningen?
 I vilken utsträckning svarar de erfarenheter som finns i nordvästkommunerna mot de nationella målsättningar som finns med Öppna jämförelser?

Undersökningen bygger på fokusgruppintervjuer med företrädare för de åtta nordvästkommunerna inom socialtjänstområdena ekonomiskt bistånd, barn och ungdomsvård samt missbruksområdet.

Öppna jämförelser inom de berörda socialtjänstområdena förefaller inte ha fått så stort genomslag i betydelsen att de fungerar som motor i ett utvecklingsarbete. (Genomslaget kan vara större inom t ex äldreomsorgen.) Att fylla i Öppna jämförelser varje år gör det också svårt för kommunerna att hinna genomföra förändringar från det att resultaten presenteras till det att frågorna ska besvaras på nytt. Intervjusvaren om de nationella målen visar att det enligt deltagarna är svårt för klienten/medborgaren att själv tillgodogöra sig informationen från Öppna jämförelser då den ses som alltför abstrakt och svårtolkad. Öppna jämförelser mäter den tekniska kvalitén, dvs att det finns rutiner för samverkan och dokumentation med mera, men säger väldigt lite om vilken hjälp klienterna får och hur de uppfattar de insatser som ges. Det finns även en diskrepans mellan vad socialarbetarna ser som kvalitet i sitt arbete och de mått på kvalitet som går att fånga med Öppna jämförelser i sin nuvarande utformning.

Resultaten i Öppna jämförelser presenteras med olika färger. Signalfärgerna grönt och rött används. Dessa ska spegla förbättringsområden, men tolkas lätt som ett mått på kvalitet där grönt är bra och rött är dåligt. Deltagarna i fokusgrupperna är medvetna om att det finns problem med redovisningen av Öppna jämförelser och dess färgsättning, men det är ändå lätt att ryckas med och därför mer eller mindre medvetet styras av färgsättningen. Svaren från fokusgrupperna pekar på att Öppna jämförelser i viss mån kunde bidra till policystyrning och verksamhetsutveckling genom kommungemensamma utvecklingsmål. Kommunerna har valt att som utvecklingsfrågor prioritera utbildning för nyrekryterad personal, användning av ASI (bedömningsinstrument för en missbruksproblematik), ekonomiskt utsatta klienter med ohälsa samt interna rutiner mellan enheter för ekonomiskt bistånd och barn- och ungdomsvården. Utvecklingsfrågorna är delvis valda på grund av svaren i Öppna jämförelser, delvis på grund av att det är aktuella frågor i kommunerna som blivit möjliga att diskutera helt enkelt eftersom kommunerna träffats.

Öppna jämförelser kan ibland fungera som ögonöppnare, kan synliggöra processer i kommunerna och kan bidra till bättre rutiner, men metoden i sig är inte evidensbaserad. Öppna jämförelser uppfyller inte krav på kvalitetssäkrad kunskap och det är osäkert på vilket sätt insatserna blir bättre gentemot brukarna. Om Öppna jämförelser ska kunna utnyttjas mer så krävs relativt stora resurser för resultatbearbetning och tolkning.

 Rapporten är skriven av Sven Trygged

Ladda ner

Publicerad 2016-09-20

Webbansvarig: Märit Malmberg Nord