Aktuellt forskningsfält: Ungdomar med utländsk härkomst och deras känsla av nationell tillhörighet

När fler ungdomar än någonsin med olika etniska och kulturella bakgrunder står inför att leva tillsammans i Sverige får begrepp som tillhörighet och delaktighet nya innebörder. Utveckling av nationell tillhörighet är ett outforskat kunskapsfält som ändå figurerar i bakgrunden när mötet mellan personer med olika ursprung havererar och blir till konflikter, ibland med generaliserade konsekvenser långt utöver de ursprungligen inblandade personerna. Detta gör den nationella identitetsutvecklingen, i nära förbund med självkänslan, till ett angeläget forskningsfält.

Med projektmedel och handledning som stöd har en magisteruppsats inom ämnet utveckling av nationell identitet hos ungdomar just publicerats. Författare är Saber Mehdizadeh och uppsatsen är skriven vid Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet. Saber arbetar som socialsekreterare i Botkyrka kommun, med inriktning beroendeproblematik. 

Ladda ner uppsatsen


Mer om uppsatsen:

Ungdomars nationella tillhörighet i fokus – ett eftersatt område inom forskningen

Världen har blivit mindre, avstånden har krympt och människor reser mellan världsdelarna i allt större utsträckning och av olika skäl. Men samtidigt växer nationalismen och de politiska partier som hämtar sin inspiration från rasistiska tankegångar får allt fler anhängare. Mot denna bakgrund blir den enskildes upplevelse av nationell tillhörighet både viktig och intressant. För en ung person knyts den självdefinierade identiteten till framtidsplaner och uppfattning om egna resurser och möjligheter i livsmiljön. Etnicitetens betydelse verkar inte minska, något som kanske skulle vara en naturligare följd av globaliseringen.

I Sverige finns det anmärkningsvärt litet forskning på området nationell identitet. Syftet med den här uppsatsen var att studera ungdomars upplevelse av nationell tillhörighet och förhållanden knutna till person och miljö som sammanhänger med den nationella identiteten.

Studien genomfördes i två steg. I en förstudie gjordes en intervjuundersökning med ungdomar för att identifiera vilka personliga förhållanden som korrelerar med och sammantaget styr utvecklingen av den nationella tillhörighetskänslan. Det handlade om föräldrars nationalitet, språk, umgänge, synliga kriterier, livsstil m.m. De fick figurera i en enkät i huvudstudien med syfte att närmare undersöka deras relevans som byggstenar i ungdomars känsla av etnisk tillhörighet. Huvudstudien var en enkätundersökning med 359 ungdomar med utländsk härkomst  i högstadiet och gymnasiet i några av storstockholms förorter med hög invandrartäthet. De var födda i Sverige eller flyttade till Sverige under sitt första levnadsår.

Den nationella identiteten – vilka faktorer har betydelse för utvecklingen av den?

Studien visar att drygt hälften, 53%, av de tillfrågade ungdomarna inte känner att de är svenskar.  Resultatet visar en positiv signifikant korrelation mellan upplevelsen av nationell tillhörighet och

¾     hur mycket man umgås med svenska kompisar,

¾     upplevelsen av egen kultur som del av den svenska kulturen,

¾     att anse det betydelsefullt att vara svensk.

Ett negativt signifikant samband fanns mellan nationell tillhörighet och

¾     att vara född utanför Sverige,

¾     synen på religionens betydelse.

Intressant är att samband som kanske kunde förväntas i undersökningen, som upplevelse av nationell identitet och synliga kriterier:  hårfärg, hudfärg, klädsel m.m. inte kunde spåras. Inte heller egen uppfattning om kunskaper i svenska språket återfanns som samband.

Den dryga hälft av ungdomarna som inte känner sig vara svenska kan ställas mot resultatet att 82% önskar integreras eller assimileras i den svenska kulturen, och att knappt hälften definierar sig med  en annan nationell identitet än den svenska. Det betyder att många önskar sig en samhörighet med det svenska men hamnar i ett allmänt nationellt utanförskap. Man har helt enkelt ingen nationell tillhörighet. 11% av ungdomarna visar ett öppet avståndstagande mot det som de definierar som svenskt genom att värdera majoritetskulturen och integrationens vinster lågt. Nämnas kan att studien inte visar någon skillnad mellan könen: lika stor andel flickor som pojkar anger att de inte känner sig som svenskar. 

Ladda ner uppsatsen

Publicerad 2016-02-26

Webbansvarig: Märit Malmberg Nord