Viktiga lärdomar vid uppföljning av FoU-insatser

Tre av de senaste årens mer omfattande FoU-insatser vid FoU Sjuhärad Välfärd har följts upp under 2016: Lär ut-projektet, Utvärderingsverkstad och Sista socialisationen. De lärdomar som kan dras av uppföljningen handlar bland annat om vikten av tydliga beslut, ömsesidiga avtal, bättre förankring i verksamheterna, chefers delaktighet och stöd till engagerade medarbetare.

På uppdrag av FoU Sjuhärad Välfärds styrgrupp har tre FoU-insatser följts upp under 2016, bland annat för att utreda och förbättra samspelet mellan kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling. Det var ett av de förbättringsområden som lyftes fram av Eva Andersson och Magnus Hultin vid deras externa utvärdering av FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) 2013.

– Jag tror att uppföljningen med dess slutsatser kan ge underlag för förbättringar och förtydligande om hur FoUS och kommunerna ska jobba tillsammans framöver. Uppföljningen tydliggör även högskoleperspektivet. Högskolan i Borås är ju en av parterna i FoUS, påpekar Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare.  

Han har genomfört uppföljningen tillsammans med tf. verksamhetschef Margareta Lundberg Rodin och Lars Rönnmark, forskare vid Göteborgs universitet och tidigare knuten till FoUS. De har följt upp ett projekt vardera. 

– Avsikten har inte främst varit att jämföra de tre FoU-insatserna i bemärkelsen hur stor framgång de fått. Snarare att utifrån bredden i FoUS:s verksamhet få underlag för diskussion om vad som är förtjänster och svagheter med olika typer av insatser, säger Per-Åke Karlsson.

Vilka är de viktigaste slutsatserna ni har kommit fram till, som du ser det?
– Att det är viktigt att vara tydlig redan när FoU-insatser planeras med vad som förväntas av de olika inblandade, både hos FoUS och ägarparternas verksamheter, dvs. i de åtta kommunerna och på högskolan.

– Dessutom att sträva efter att se ”nytta” i ett vidare perspektiv och inte bara kortsiktigt, utifrån någon enskild berörd verksamhet.

Läkemedelsprojekt med framgång
Lär ut-projektet handlade om förbättrad läkemedelshantering för äldre och pågick under åren 2006–2009. Det var ett samarbetsprojekt mellan Borås Stad, primärvården Södra Älvsborg och FoUS (tidigare ÄVS, ÄldreVäst Sjuhärad), som rönte stor nationell uppmärksamhet, bland annat genom besök av dåvarande äldreminister Maria Larsson (KD) och en hedersutmärkelse vid Guldpillret 2011.

Lär ut-konceptet används fortfarande och förvaltas numera av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, inte minst genom Lär ut-utbildningarna som är en central del av konceptet, där sjuksköterskor utbildas till handledare och i sin tur vidareutbildar omvårdnadspersonal.

Margareta Lundberg Rodin konstaterar i sin uppföljning av Lär ut-projektet att det framtida ansvaret behöver klargöras mellan involverade parter. Inom kommuner och regional hälso- och sjukvård handlar det om vem eller vilka som har ansvar för att förvalta Lär ut-konceptet framöver och vem som har ansvar för risker kring olika journalsystem och läkemedelslistor.

Dessutom ställer hon frågan om hur stor del av ansvaret för konceptet som FoU Sjuhärad Välfärd ska ha framöver. Övriga frågeställningar för reflektion och diskussion är om det behövs forskning kring eventuella förändringar i läkemedelsförskrivning till följd av Lär ut-projektet samt om Lär ut-konceptet bör spridas till utbildningar av sjuksköterskor, undersköterskor och omvårdnadspersonal.

Kraftfull lärandeform för utvärdering
Utvärderingsverkstad har erbjudits från FoUS under flera år, till yrkesverksamma hos ägarparterna och representanter för brukarorganisationer. Till verkstaden tar deltagarna med egna utvärderingsuppdrag, som utvärderas med stöd av två verkstadsledare och andra deltagare. Utvärderingen kan till exempel gälla ett projekt eller en ny metod. Genom utvärderingsverkstaden får deltagarna både kunskap om sitt utvärderingsobjekt och utvärderingskunskap som sådan, vilket syftar till att berika både individen och verksamheten.

Syftet med uppföljning av Utvärderingsverkstad var bland annat att utröna om det är en användbar och effektiv metod, som bidrar till förbättring och förkovran hos deltagarna.

Lars Rönnmark som gjort uppföljningen konstaterar: ”Utvärderingsverkstaden är samfällt uppskattad av deltagarna som menar att de genomgått ett intensivt lärande under verkstadsåret. Som lärandeform framstår utvärderingsverkstaden som kraftfull. Problemet med att delta i utvärderingsverkstad stavas tid: tid att hinna med och kunna kombinera med andra arbetsuppgifter.”

Berättelser för personcentrerad omsorg
Sista socialisationen – berättelser som livskraft på äldreboenden var ett samarbetsprojekt mellan FoUS, Borås Stad och Svenljunga kommun som pågick 2011–2014. Deltagare var handledare och omvårdnadspersonal, där de senare var medforskare.

Tillsammans med projektledaren utformades en modell för levnadsberättelser, som användes i samtal med äldre på äldreboenden. Via berättelserna fångades deras bakgrund, önskemål och behov, intressen och levnadsvanor upp, som sedan låg till grund för en personcentrerad vård och omsorg – byggd på den värdegrund som slås fast i socialtjänstlagen. 

Per-Åke Karlsson som genomfört uppföljningen av projektet poängterar bland annat vikten av att verksamheter som vill implementera projektets resultat förankrar dessa i hela organisationen, och tar beslut på relevanta nivåer för att de ska kunna resultera i verksamhetsutveckling. Dessutom krävs att enhets- och verksamhetschefer ”är med på tåget” och understödjer arbetssättet på flera sätt, ”inte minst genom att hålla sig informerade om arbetet och visa intresse”.

Sammanfattning av uppföljningen
I uppföljningens summering konkretiseras hur samverkan mellan FoUS och berörda verksamheter kan utvecklas, och hur samspelet mellan kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling kan stärkas:

  • FoU-insatser bör förankras mer ingående i berörda verksamheter, alltifrån planering, beslut om genomförande, fullföljande och spridning av resultat.
  • Ökad medvetenhet om att all kunskap inte kan översättas eller omsättas direkt i verksamheter. Snarare sprids en del kunskap och får sin tillämpning på sikt och mer indirekt.
  • Inför projektstarter bör avtal eller kontrakt formuleras mellan FoUS och deltagande verksamheter, vad gäller krav och förväntningar, ansvarsfördelning och liknande. Vikten av uppföljning av insatserna bör betonas i avtalen.
  • Tydliga beslut om deltagande behövs från relevanta nivåer hos berörda parter (medarbetare, chefer, politisk nivå, etc.).
  • Kombination av ”bottom-up” och ”top-down”, dvs. fatta beslut och se konsekvenser både från lednings- och medarbetarhåll i organisationen.
  • Insikt om att verksamhetsutveckling – implementering av kunskap i verksamheter – oftast är en process på lång sikt, som kräver engagemang från flera olika nivåer i organisationen.
  • Engagemang och delaktighet från chefer på olika nivåer är centrala, likaså stöd på olika nivåer till ”eldsjälar” inom projekten.
  • Interna belöningssystem för verksamhetsutveckling hämtad från till exempel FoU-arbete.
Läs mer
Publicerad 2017-03-06

Webbansvarig: Märit Malmberg Nord